Förhållandet till den Andre

Precis som den Andre förhåller sig till tingen kan den också förhålla sig till mig. Jag blir först varse mig själv genom den Andre. Det är inför dennes blick som jag blir medveten om mig själv, min existens. När den andre förnimmer mig stelnar jag till objekt. Då den Andre blir ertappad med att tjuvtitta i ett nyckelhål blir jag varsebliven av någon annan, det vill säga då den Andres blick får mig att stelna till ett objekt. Och därmed blir jag även varse mig själv. Vi kan nämligen inte själva bli varse oss själv. Vi kan med andra ord inte vara objekt och subjekt samtidigt. ”Det är alltså först genom den Andres blick som jag kan bli varse mig själv.
Vi är helt utlämnade till den Andre när det gäller kunskapen om oss själva. Den Andre ger mig också insikten om att jag inte är ensam i min värld, och att denna värld redan har meningar som den fått från andra subjekt. Även om tingen har sin egen betydelse för mig så har vissa ting redan en mening. Våra redskap har ju redan en mening som de fått av våra förfäder. Det utesluter förvisso inte att jag kan förändra deras mening och göra vad jag vill med dem.
När jag till exempel ber någon om hjälp så innebär det att jag ber den Andre att uppge sin frihet för att hjälpa mig. Jag värderar alltså min frihet och min vilja att uppnå mitt mål högre än för den Andre att göra samma sak.
Jag vill bli Sveriges Förenade Nationernas President. Jag vill ha Din röst.
Men vilka två personer är i precis samma situation? Alltså, vilka har genom livet fattat exakt samma val? Ingen! Att jag gör ett val behöver inte alls innebära att jag anser detta vara gott för alla andra individer. Och valet måste anses som individuellt.
Vi är alltid ansvariga för våra handlingar. Men inte nog med det, vi bär även ansvar för dem som fattar samma beslut som vi. Genom att välja en väg har jag ju också visat andra den valmöjligheten, och den möjligheten anser jag i så fall även vara god för dem som väljer den efter mig. Därmed blir jag även ansvarig för de som fattar samma beslut efter mig. På detta viset kan flera enas om något gemensamt utan att för den skull uppge sin frihet.
Staten Sveriges Förenade Nationerna är förkroppsligade i Presidentämbetet.
Där Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "livets byggsten". Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell vardera. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler vardera.
Presidentens Kropp är uppbyggd av celler
Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om cellerna fungerar på ett likartat sätt finns det skillnader mellan dem. En del celler har till exempel specialiserats så att de är bra på att röra sig, medan andra är bättre på att ta emot information.

Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt bygger cellerna upp vävnader, till exempel muskulatur och ben. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Tillsammans är vävnaderna och organen vår kropp. Tack vare att cellerna fungerar olika kan kroppen bli så komplex som den är.

Många miljarder celler
Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter. Därför har de också lite olika utseende. Nervceller har till exempel långa trådliknande utskott så att de kan leda information till andra delar av kroppen.

Cellerna är mycket små. Äggcellen, som är kroppens största cell, är ungefär en tiondels millimeter i diameter. Kroppens minsta celler, de röda blodkropparna, är bara några tusendels millimeter i diameter.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.