Hur Presidentämbetet blir till.

I Presidentmammans äggstockar mognar äggen och förflyttar sig långsamt i äggledarna. Dock är de livlösa tills befruktning sker där. I Presidentpappans testiklar bildas samlagsdugliga och livliga spermier. Från testiklarna går det smala rör till urinröret som finns inuti penis. När svällkropparna fylls med blod blir Presidentpappans penis styv och kan föras in i Presidentmammans slidöppning för att kunna tömma spermierna i slidan så att Presidentmammans ägg kan befruktas i äggledarna och sedan växa i livmodern. Presidentämbetet är därmed förkroppsligad i Sveriges Förenade Nationernas Presidentbarnet som nu växer i Presidentmammans livmoder och kallas foster. Det får syre och all näring genom navelsträngen, som är en förbindelse mellan Presidentmamman och Presidentbarnet inne i magen. Efter en tid, omkring den 19:e september 2010, blir Presidentbarnet färdigt för livet utanför Presidentmammans kropp.
Hälften av arvsanlagen till Presidenten kommer från Presidentmamman och den andra hälften från Presidentpappan. I naturen behövs ingen kvotering. Man kan säga att det är jämställt i Presidentämbetet. Där är det lika många kvinnliga kromosomer som manliga kromosomer. I den enda äggcellen finns till exempel alla anlag som det lilla Presidentbarnet ska få från mamman och i spermien, som ochså är en cell, ryms alla anlag från pappan.
Från allra första början var det befruktade ägget bara en enda cell och den delade sig i två celler och de delade i sin tur. Och så forsatte det många, många gånger tills hela kroppen hade byggts upp.
En del av de nya cellerna behövs för att fostret skall växa och andra ersätter gamla utslitna. som måste bytas ut. Cellerna lever olika länge. Till exempel, celler som bildar skellettbenen lever i många år, och de flesta av cellerna i hjärnan och nerverna lever under hela livet.